Kortvarig företrädare var betalningsskyldig

En företagsrekonstruktörs arvode har satts in på ett konto hos dennes arbetsgivare. Med utgångspunkt i att arvodet har varit uppenbart oskäligt har Högsta domstolen beviljat prövningstillstånd i frågan om företagsrekonstruktören är skyldig att återbetala beloppet.

Undantag från kravet på medgivande av den andra staten och samtycke av den dömde vid utvisning på grund av brott förutsätter att utvisningsbeslutet finns i den dom som ska sändas över. Det gäller även om utvisning har beslutats i en tidigare brottmålsdom.

Efter en förlikning mellan ett bolag och staten betalade JK in förlikningssumman på bolagets advokats klientmedelskonto. Men enligt en ny fullmakt hade denne inte rätt att ta emot betalningar till bolaget.

Högsta förvaltningsdomstolen avvisar ett bolags och dess ägares överklagande av Skatterättsnämndens avvisning av deras ansökan om förhandsbesked.

En arbetstagare har haft en tidsbegränsad anställning och fortsatt arbeta efter anställningstidens utgång. Frågan har väckts om arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat om en till tidsbegränsad anställning eller om arbetstagaren fick en tillsvidareanställning. Vidare uppstod fråga om arbetsgivaren brutit mot bestämmelsen om skriftliga anställningsavtal i punkt 2.1 första stycket i livsmedelsavtalet genom inte överlämna skriftliga anställningsavtal till arbetstagaren inom den tid som följer av 6 c § anställningsskyddslagen (allra senast en månad efter det att arbetstagaren började arbeta). Även fråga om otillåten taleändring. Arbetsdomstolen fann att bolaget, i enlighet med sina rutiner inte avsåg att ge arbetstagaren annat än tidsbegränsad anställning. Att personen därefter fortsatte att arbeta hos bolaget kan inte innebära att han fick en tillsvidareanställning. Förbundets talan om ogiltigförklaring och skadestånd ska därför avslås.

En polis har efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre godkänts för säkerhetsklassat arbete. Han har därefter sagts upp från sin anställning. Arbetsdomstolen har funnit att de faktiska omständigheter som legat till grund för säkerhetsbeslutet, däribland samröre med kriminellt belastade personer, tillsammans med viss övrig misskötsamhet innebär att det har funnits sakliga skäl för uppsägningen.

Tvist har uppkommit om arbetsvägledare och coacher vid ett studieförbund omfattas av ett kollektivavtal för tjänstemän eller ett kollektivavtal för cirkelledare och övriga ledare/lärare. Arbetsdomstolen har funnit att endast tjänstemannaavtalet gäller för de ifrågavarande arbetstagarna och att arbetsgivaren därför har gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa en i tjänstemannaavtalet intagen bestämmelse om pensionsavsättning på de berörda arbetstagarna. Arbetsgivaren har därför ålagts att betala allmänt skadestånd till såväl arbetstagarna som deras arbetstagarorganisation.

Enligt kommunen kunde den endast fanns ett bolag som kunde leverera de fyrfacksskärl för avfallshantering som kommunen behöver. Konkurrensverket och förvaltningsdomstolen menar att kommunen inte kunnat bevisa det påståendet.

Efter överklagande av ett beskattningsbeslut kan en förvaltningsdomstol pröva om en korresponderande justering enligt artikel 9.2 i det nordiska skatteavtalet ska göras. Att Skatteverket kan initiera överläggningar med ett annat land innebär inte att enbart Skatteverket kan göra en korresponderande justering och att förvaltningsdomstolarna skulle vara förhindrade att göra det.

Högsta domstolen ska pröva om det var fastighetsägarna som privatpersoner som beställde flyttning och förankring av en ponton, eller ett bolag.