Ett bolag köpte portföljer med förfallna lånefordringar, som också innehöll förfallna räntefordringar. Högsta förvaltningsdomstolen finner att när gäldenärerna betalar de förvärvade, förfallna räntefordringarna så utgör detta inte ränteinkomster hos det förvärvande bolaget.

En man ägde en personbil som var försäkrad hos Länsförsäkringar. I försäkringen ingick en brandförsäkring, som innehöll en särskild reglering för anlagd brand. Försäkringen omfattade i den delen skada genom brand som anlagts av tredje man. Bilen förstördes genom brand och tvist har uppstått om mannen har rätt till försäkringsersättning på grund av branden. Både tingsrätten och hovrätten har ansett att mannen ska göra det mer antagligt att branden anlagts av tredje man än att den orsakats på samma sätt. Tingsrätten fann att mannen uppfyllt sin bevisbörda medan hovrätten kommit till motsatt slutsats. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i frågan om partemas bevisbörda och beviskravet för sådana omständigheter som har betydelse för om motorfordonsförsäkringen gäller för den påstådda skadan eller inte. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt har förklarats vilande. Högsta domstolen förklarar dels att Länsförsäkringar Stockholm har bevisbördan för att den i målet aktuella branden inte har anlagts av tredje man, dels att beviskravet ska ligga på den nivå som normalt tillämpas i tvistemål. Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd rörande målet i övrigt, undanröjer hovrättens dom och återförvisar målet till hovrätten för ny behandling.

Länsstyrelsen fick in en anonym anmälan om att en mans ko hade kraftigt förväxta klövar. Mannen menade att kon varit bortsprungen en längre tid och att den kommit tillbaka dagen före han blev kontaktad av länsstyrelsen. Hovrätten lämnar hans förklaring utan avseende och dömer honom för djurplågeri till 40 dagsböter om 250 kronor.

Modulerna som fastighetsbolaget hyrt ut till Migrationsverket som boende åt asylsökande, utgör enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte stadigvarande bostäder. Det är enligt domstolen fråga om konstruktioner av tillfällig karaktär. Därför har bolaget rätt till avdrag för momsen på inköpet av modulerna.

Fastighetsägare till villor med utsikt över Vättern klagade på ett beviljat bygglov för en fem meter hög röd laddstolpe för bussar. Mark- och miljööverdomstolen finner till skillnad från mark- och miljödomstolen att laddstolpen och de stillastående laddande bussarna inte utgör en sådan störning som utgör en betydande olägenhet.

CSN satte ner en kvinnas årsbelopp för återbetalning av studielån till 6000 kronor för 2019. Det motsvarade fem procent av hennes beräknade årsinkomst. Kvinnan överklagade till förvaltningsrätten, som fann att hennes årsinkomst för 2019 enbart bestod av sjukersättning på garantinivå. Inkomsten bedömdes vara så låg att det fanns synnerliga skäl för hel nedsättning av hennes årsbelopp. Förvaltningsrätten upphävde därför CSN:s beslut och satte årsbeloppet till 0 kronor. Kammarrätten avslog CSN:s överklagande. CSN har överklagat till Högsta Förvaltningsdomstolen. Frågan i målet är om det förhållandet att en låntagare endast har inkomst i form av sjukersättning upp till garantinivån kan utgöra synnerliga skäl för att sätta ned årsbeloppet för återbetalning av studielån. HFD finner att nedsättning av årsbeloppet kan komma i fråga när låntagaren har sjukersättning och det finns synnerliga skäl att sätta ner kvinnans årsbelopp till 0 kronor. CSN:s överklagande avslås.

Bolaget A:s samtliga aktier såldes till bolaget B, som varit samarbetspartner med A. Enligt avtalet skulle köparna bland annat överta hälften av ett borgensåtagande om 800 000 kronor som säljaren hade gentemot banken. Dessutom skulle de överta resterande del av borgensåtagandet när bolagets omsättning översteg 10 miljoner. Omsättningen kom dock aldrig att överstiga det belopp som angavs i avtalet. Genom en inkråmsaffär överläts bolagets samtliga tillgångar till ett nytt bolag, som ägdes av köparna. A försattes senare i konkurs efter egen ansökan. Säljaren betalade 400 000 kronor till banken enligt sitt resterande borgensåtagande och krävde köparna på samma belopp. Köparna bestred sin betalningsplikt och anförde att bolaget inte hade uppnått någon omsättning på 10 miljoner kronor. Både tingsrätt och hovrätt fann att omsättningen i Bolag A skulle ha överstigit 10 miljoner kronor om verksamheten uteslutande hade bedrivits i bolaget. Tingsrätten förpliktade därför köparna att betala de 400 000 kronorna. Hovrätten ändrade domen och ogillade käromålet. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd med utgångspunkt i bedömningen att Bolag A:s omsättning skulle ha överstigit 10 miljoner kronor om verksamheten även fortsättningsvis uteslutande hade bedrivits i bolaget. Målet gäller om köparna har haft en skyldighet att lojalt verka for att uppnå den omsättning som skulle utlösa det avtalade åtagandet att överta säljarens resterande borgensåtagande och om de i så fall har ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att åsidosätta denna skyldighet. Högsta domstolen finner att köparna vidtagit en ett antal åtgärder som påverkat möjligheterna att uppnå den högre omsättningen, utan att en stor del av omsättningen hamnade utanför bolaget. Åtgärderna motverkade direkt det mellan parterna förutsatta omsättningsmålet. Köparna har inte visat att åtgärderna var företagsekonomiskt nödvändiga. Det innebär att köparna inte efter bästa förmåga har verkat för att omsättningsmålet skulle uppnås. De har därmed åsidosatt den lojalitetsplikt som avtalet innefattade. Högsta domstolen ändrade därför hovrättens dom och fastställer tingsrättens domslut.

Efter en översyn beslutade länsstyrelsen på nytt om utvidgat strandskydd för Tjörns kustzon. En fastighetsägare överklagade beslutet och yrkade att ett område som omfattades av en tidigare strandskyddsdispens för två komplementbyggnader skulle undantas. Regeringen avslog överklagandet. Högsta förvaltningsdomstolen finner vid en rättsprövning att regeringens beslut ska stå fast.

Mannen åtalades för flera fall av grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning under åren 2009-2014 efter att ha gjort ett stort antal inköp för eget bruk men genom falska fakturor till sin arbetsgivare vilselett arbetsgivaren att betala inköpen. Huvudförhandlingen i tingsrätten ställdes in vid flera tillfällen och kunde genomföras först vid sjätte försöket. Tingsrätten frikände mannen från åtalet. Åklagaren överklagade domen och åberopade ny muntlig bevisning inför hovrättsförhandlingen. Målet sattes ut till huvudförhandling i hovrätten vid sex tillfällen utan att någon förhandling kunde genomföras. De fyra sista gångerna berodde detta på den åtalades hälsotillstånd. Slutligen underrättades mannen om att målet skulle sättas upp på nytt under hösten 2020 och om hans hälsotillstånd var oförändrat skulle man överväga att pröva målet i hans frånvaro och hålla tilläggsförhör per telefon. Huvudförhandlingen i hovrätten hölls på detta sätt. Hovrätten dömde mannen till elva fall av grovt bedrägeri. Med hänsyn till den långa handläggningstiden och till att mannen på grund av sin sjukdom skulle drabbas oskäligt hårt av ett straff utmätt efter brottens straffvärde, har hovrätten emellertid bestämt påföljden till villkorlig dom och böter. HD har prövat om mannens frånvaro från huvudförhandlingen i hovrätten har inneburit hinder för hovrätten att pröva åtalet mot honom. HD har funnit att mannens frånvaro inte inneburit hinder för hovrätten att avgöra målet. Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd i målet i övrigt. Hovrättens dom står därmed fast.

Två män åtalades för våldtäkt. Tingsrätten fällde den ene och friade den andre. Den friande domen överklagades till hovrätten. Hovrätten gjorde upprepade försök att kalla mannen till huvudförhandlingen. Han gick inte att nå på sin folkbokföringsadress och huvudförhandlingen ställdes in. Nya försök att nå honom gjordes och kallades han genom kungärelsedelgivning. Han hade tidigare givit sin försvarare fullmakt att föra hans talan och han representerades i hovrätten av försvararen. Hovrätten dömde mannen för våldtäkt till fängelse i 2 år och 3 månader. Högsta domstolen har prövat om mannens frånvaro från huvudförhandlingen utgjort hinder för hovrätten att avgöra målet. HD finner sammanfattningsvis att det varit möjligt att avgöra målet i mannens frånvaro. HD fastställer hovrättens dom.