Målnummer TVB-F-1616-22 |
Datum 2022-11-18 |
| RUBRIK |
| Servitut kan inte ändras genom fastighetsbestämning |
| KOMMENTAR |
| En fastighetsägare ansökte om fastighetsbestämning för att fastställa utbredningen/omfattningen av ett utfartsservitut som belastar hans fastighet A till förmån för fastighet B.
Servitutet skapades vid en avstyckningsförrättning 1951 och anger att med ” det avstyckade området följer rätt att för utfart till allmän väg nyttja de samfällda vägar vari styckningsfastigheten äger del ävensom rätt att begagna de delar av styckningsfastigheten som enligt planutredningen avsetts att utgöra vägmark.”
Lantmäteriet meddelade fastighetsbestämmelsebeslut och angav att anläggande av väg ingår i servitutsrättigheten, varför det är möjligt för B har rätt att bygga en väg inom området.
Ägaren till fastighet A har överklagat till Mark- och miljödomstolen som påpekar att fastighetsbestämning endast kan innefatta ett klargörande av om servitut gäller samt vilket omfång ett servitut har. Ett servitut kan aldrig ändras genom fastighetsbestämning.
Mark- och miljödomstolen understryker att det är skillnad på ett officialservitut och ett avtalsservitut. Ett officialservitut vilar inte på någon gemensam partsavsikt hos fastighetsägare, utan på en prövning i en bakomliggande förrättning av servitutets omfång utifrån att servitutet ska vara ämnat att tillgodose ett väsentligt behov för en fastighets ändamålsenliga användning. Ett officialservitut är i princip statiskt, dock med viss elasticitet utifrån förändringar i samhällsutvecklingen. Med samhällsutveckling avses just förändringar och utveckling i samhället som träffar behovet av den nyttighet som servitutet avser. Exempelvis kan ett servitut för väg tillkommet under tid då färdsel normalt skedde med häst och vagn, idag normalt antas innefatta färd med bil.
Det aktuella servitutet tillkom 1951 vid den avstyckningsförrättning där fastigheten B bildades. Den tvistiga delen är ”Begagna de delar av styckningsfastigheten som enligt planutredning avsett att utgöra vägmark”. Det byggnadsplaneförslag som åsyftas beslutades dock aldrig och vägen enligt planförslaget har heller aldrig byggts ut.
Det tvistiga begreppet ”begagna” är synonymt med begreppen använda, nyttja och bruka. Samtliga dessa begrepp ger användaren rätt att använda/begagna/nyttja/bruka något; ibland något som tillhör annan. Begreppen ger dock enligt sin lydelse inte användaren rätt att ändra eller tillskapa något. Mot bakgrund av att ett officialservitut till sin natur är statiskt måste iakttas stor försiktighet vid tolkning av de begrepp som förekommer i servitutstexten.
Domstolen finner således sammanfattningsvis att det inte ingår någon rätt att anlägga väg i servitutet.
Domstolen ändrar därför Lantmäteriets beslut och fastställer att servitutet inte ger fastighet B rätt att anlägga någon väg inom området.
|
Saken Fastighetsbestämning berörande fastigheterna Knös 1:9 och Knös 1:73 i Härryda kommun |
För att läsa all information och ladda ner den dom som eventuellt hör till behöver du ha ett abonnemang på Lex Press. Kontakta LexPress kundtjänst för vidare information.
Notera att om du fått detta dokument som en sökträff men inte hittar informationen du söker på denna sida så är det troligt att träffen gjorts i filen.
Allt material © Lex Press AB