Målnummer HD-T-1827-22 |
Datum 2023-04-12 |
| RUBRIK |
| En delägare har rätt att begära klyvning och fastighetsreglering |
| KOMMENTAR |
| Två bröder och en syster äger gemensamt tre lantbruksfastigheter med en tredjedel varderas.
Systern ansökte hos Lantmäteriet om klyvning av fastigheterna med efterföljande fastighetsreglering. Lantmäteriet lämnade tillstånd till klyvningen och åtgärden genomfördes.
Bröderna har överklagat tillståndet till mark- och miljödomstolen, som avslog deras överklagande.
Bröderna överklagade till mark- och miljööverdomstolen och yrkade i första hand att domstolen skulle undanröja lantmäterimyndighetens beslut och ställa in förrättningen och i andra hand återförvisa målet till lantmäterimyndigheten för förnyad prövning.
I andra hand yrkade de att en tork- och maskinhall skulle läggas på deras lott och en bruksenhet på systerns lott.
Mark- och miljööverdomstolen avslog deras överklagande.
Bröderna överklagade till Högsta domstolen som prövat frågan om en delägare till en fastighet är behörig att i samband med en ansökan om klyvning även ansöka om en efterföljande fastighetsreglering när en annan delägare motsätter sig ansökan.
HD konstaterar att klyvning innebär att en fastighet som innehas med samäganderätt delas upp i lotter som antingen kan bilda fastigheter för sig eller ingå i sammanläggning. Rätten att påkalla en sådan åtgärd tillkommer var och en av delägarna. En särskild lott utläggs för varje delägare som yrkar det och en gemensam lott läggs ut för de delägare som begär detta. Klyvning får ske endast om någon lott kan läggas ut enligt ett framställt yrkande. Regleringen bygger på principen att delningen inte ska drivas längre än vad som påkallas av sakägarna.
När en delägare i en fastighet påkallar klyvning av fastigheten och samtidigt begär fastighetsreglering avseende klyvningslottema uppkommer frågan om delägaren har initiativrätt även till den efterföljande fastighetsregleringen. Frågan är närmare bestämt hur begreppet ”ägare av en fastighet som berörs” i 5 kap. 3 § ska tolkas och om en delägare i en sådan situation på egen hand kan påkalla den efterföljande fastighetsregleringen.
Frågan blir av betydelse framför allt när en kombination av de två fastighetsbildningsåtgärderna är en förutsättning för att en fastighet som uppfyller lagens lämplighetsvillkor ska kunna bildas eller för att en lämplig fastighetsbildning annars ska kunna åstadkommas.
I det aktuella fallet har systern enligt 11 kap. 1 § fastighetsbildningslagen rätt att ansöka om klyvning av fastigheterna. Hon har därmed också rätt att begära en efterföljande fastighetsreglering avseende klyvnings- lotterna trots att hennes bröder motsätter sig det. |
Saken Tillstånd till klyvning m.m. rörande fastigheterna Lådeby 3:17 och Stenby 6:1 i Kungs örs kommun |
För att läsa all information och ladda ner den dom som eventuellt hör till behöver du ha ett abonnemang på Lex Press. Kontakta LexPress kundtjänst för vidare information.
Notera att om du fått detta dokument som en sökträff men inte hittar informationen du söker på denna sida så är det troligt att träffen gjorts i filen.
Allt material © Lex Press AB