Om LexPress

Lex Press grundades 1995 som Sveriges första juridiska nyhetstjänst för professionella användare. Först i form av det dagliga nyhetsbrevet Lex Press, som distribuerades via fax. Verksamheten drivs av Lex Press AB, ett familjeföretag i två generationer.
Idag omfattar verksamheten tre huvudsakliga tjänsteområden:
Lex Total, som omfattar rättsfallsdatabaser, rättsfallskommentarer, artiklar samt förarbeten. Databaserna omfattar samtliga rättsfall (från och med 2004 eller 2006) inom arbetsrätt, skatterätt, ekobrott, fastighetsrätt och PBL-ärenden, miljörätt, immaterialrätt, LOU, konkurs & obestånd samt domar och beslut från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (sedan 1995).  Lex Total databaser är fullt sökbara i fritext. Tjänsterna kan kompletteras med nyhetsbrev inom skatterätt, fastighetsrätt, miljörätt samt det övergripande nyhetsbrevet Lex Press. Det är också möjligt att abonnera på enbart nyhetsbreven.
Lex Praxis, som är en juridisk sökmotor och letar bland alla svenska rättsfall sedan 2006, oavsett rättsområde eller domstol.
Lex Bolag omfattar information om samtliga registrerade svenska bolag, deras företrädare och verkliga huvudmän. Bolagsinformationen har direkt koppling till Lex Total rättsfallsdatabaser och Lex Praxis, och visar om bolaget eller dess företrädare förekommer i något rättsfall. Dessutom kan man från Lex Bolag länka direkt till Syna med ekonomisk information om exempelvis resultat och balans, skuldsaldo, betalningsanmärkningar med mera om respektive bolag.  Tjänsterna kan kompletteras på olika sätt och med olika funktioner efter behov.
Lex Press är ett registrerat varumärke (klasserna 9, 16, 49, 41) och tjänster lyder under Tryckfrihetsförordningen samt Yttrandefrihetsgrundlagen YGL (Datainspektionen Dnr 164-97). Lex Press AB innehar utgivningsbevis för periodisk tidskrift, nr 20912, daterat 1995-08-21 samt Utgivningsbevis för databaser, nr 2006-086, daterat 2006-11-06. Lex Press AB innehar även varumärkesregisteringar för Lex Press Legala Ord (2007/07432) och Lex Praxis (2010/04525) Ansvarig utgivare är Carin Fredlund
Följ oss gärna på LinkedIn

Senaste Nyheterna

Kronofogden har beslutat att utmäta en fastighet för en kvinnas skulder. Kvinnan har yrkat att hovrätten ska upphäva utmätningsbeslutet och har begärt inhibition. Hon har anfört att hon har sex hemmavarande barn med vissa svårigheter och att familjesituationen gör att utmätning inte kan anses försvarlig. Hovrätten har avslagit hennes överklagande och anger som skäl bland annat att en försäljning av fastigheten beräknas medföra att drygt en tredjedel av de utmätningsfordringar som besluten om utmätning avser kommer att bli betalda. En löneutmätning skulle behöva pågå under en längre tid för att utmätningsfordringama ska bli betalda. Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd och beslutar att någon åtgärd för verkställighet av Kronofogdemyndighetens beslut inte får vidtas tills vidare.
Åklagaren begärde prövning om en polsk medborgare skulle överlämnas till Polen för straffverkställighet enligt en europeisk arresteringsorder. Mannen hade inte varit närvarande vid förhandlingen där arresteringsordern meddelades. Tingsrätten biföll begäran om överlämning. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Mannen anförde i båda instanserna att han inte fått del av vare sig kallelsen till förhandlingen eller domen. I målet uppkommer frågan om tillämpningen av 2 kap. 3 § 6 lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Det saknas tillräcklig vägledning i frågan. Det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt. HD meddelar prövningstillstånd i hovrätten.
I det uppmärksammade målet i Allra-härvan, dömer hovrätten samtliga tilltalade till fängelse.
HFD meddelar prövningstillstånd i ett mål om garantipension för att klargöra om det förhållandet att det genom rättspraxis har klarlagts att den tidigare tillämpningen av reglerna om garantipension inte är förenlig med EU- rätten utgör synnerliga skäl för att ompröva ett beslut om sådan pension.
En man köpte en begagnad bil för 460 000 kronor. En tid senare fick han uppgifter som tydde på att mätarställningen inte var korrekt. Han kontaktade säljaren som erbjöd sig att köpa tillbaka bilen för 350 000 kronor. Mannen väckte sedan talan mot säljaren och yrkade prisavdrag alternativt skadestånd på grunden att bilen avvek från vad som avtalats om mätarställningen. Tingsrätten ogillade mannens talan men hovrätten biföll den. HD prövar frågan om parternas mellanhavanden rörande bilen blev slutligt reglerade i och med avtalet om återköp. HD instämmer i underinstansernas bedömning att mätarställningen som angavs i köpeavtalet utgör ett fel enligt konsumentköplagen. HD slår fast att mannen har rätt till prisavdrag som svarar mot felet och delar hovrättens bedömning i frågan om avdragets storlek, vilket är detsamma som det yrkade beloppet.
En underentreprenör orsakade på grund av vårdslöshet en skada för en bostadsrättsförening, som var beställare av ett entreprenadarbete. Generalentreprenören var ansvarig gentemot bostadsrättsföreningen och underentreprenören i sin tur ansvarig gentemot generalentreprenören. Försäkringsbolaget har ersatt bostadsrättsföreningen och övertagit föreningens anspråk mot generalentreprenören, som inte betalat. Generalentreprenören har överlåtit sin fordran mot underentreprenören till försäkringsbolaget. Frågan i målet är därmed om underentreprenören är skyldig att betala ersättning till generalentreprenören för den skada som underentreprenören vårdslöst vållat beställaren och som generalentreprenören är skyldig att ersätta beställaren för, innan generalentreprenören faktiskt har ersatt beställaren eller dennes försäkringsbolag för skadan. HD finner att underleverantören är betalningsansvarig för skadorna och rättegångskostnaderna.
Paret träffades 2005 och gifte sig 2012. Mannen avled i sviterna av cancer ett år senare. Delägare i dödsboet var mannens barn från ett tidigare äktenskap. Fram till sin död gav mannen gåvor till sin hustru motsvarande ca 33 miljoner kronor och knappt 7 miljoner US-dollar. Genom bodelning inom äktenskapet fick kvinnan ytterligare 4,7 miljoner kronor, 3,7 miljoner US-dollar samt 400 000 Euro. Bodelningen föregicks av ett äktenskapsförord ungefär ett år tidigare där hustruns egendom var hennes enskilda egendom. När mannen avled var hans egendom giftorättsgods medan hustruns var enskild egendom. Behållningen enligt bouppteckningen uppgift till cirka 2,5 miljoner kronor och kvarlåtenskapen efter bodelningen till halva beloppet. Hustruns nettobehållning uppgick enligt bouppteckningen till ca 120 miljoner kronor. Mannens barn gjorde gällande att de nio gåvorna som han gett sin hustru inneburit betydande värdeöverföring till henne, att bodelningen ska jämföras med att bodelningen ska jämställas med gåva, att värdeöverföringarna är att likställa med testamente, att syskonens laglotter kränkts genom överföringarna, att värdet av egendomen ska läggas till mannens kvarlåtenskap vid beräkning av laglotterna och att hustrun ska betala ersättning till syskonen i sådan omfattning att deras laglotter inte kränks. Tingsrätt och hovrätt har delvis gett syskonen rätt och hustrun har överklagat målet till Högsta domstolen. Frågorna i Högsta domstolen är alltså om bodelningen under äktenskapet är ett bortgivande av egendom enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken och om den i så fall är att jämställa med testamente. Ytterligare frågor är om hela eller halva värdet av gåvorna och eventuellt bodelningslotten ska läggas till kvarlåtenskapen och om det finns särskilda skäl mot att tillämpa 4 §. HD konstaterar att hustrun erhållit egendom till ett mycket betydande värde vid en tidpunkt då mannen var allvarligt sjuk i cancer och av allt att döma hade förhållandevis kort tid kvar att leva. Bodelningen ska därför och med hänsyn till de faktiska omständigheter som hovrätten lagt till grund för bedömningen, ses som ett bortgivande av egendom för dödsfalls skull. Den ska därmed jämställas med testamente och tas med i beräkningen av syskonens laglotter. Högsta domstolen finner att vid beräkningen av syskonens laglotter skall hela värdet av gåvorna och hela värdet av hustruns bodelningslott vid bodelningen 2013 läggas till kvarlåtenskapen. HD bifaller syskonens talan helt.
Mannen åtalades för grovt häleri efter att ha förvarat stöldgods som enligt åklagaren hade ett värde på drygt 300 000 kronor. Mannen gjorde gällande att godset var värt betydligt mindre och åberopade ett värderingsutlåtande och vittnesförhör. Han yrkade ersättning för kostnaderna för värderingen. Tingsrätten dömde mannen för häleri av normalgraden, men avslog hans yrkande om ersättning för beviset. HD har meddelat prövningstillstånd och målet gäller den tilltalades rätt till ersättning av allmänna medel för bevisning. En första fråga är om mannen ska anses ha dömts för brottet i den mening som avses i 31 kap. rättegångsbalken. Därutöver behandlas regeringsformens krav på att rättegångar ska genomföras rättvist. HD konstaterar att den misstänkte har rätt att själv komplettera den utredning som lagts fram i förundersökningen och att åberopa egen bevisning i rättegången. Han eller hon får då själv bekosta utredningen och förhöret. Om den tilltalade döms för brottet ersätts en sådan rättegångskostnad, enligt 31 kap. 2 § rättegångsbalken, bara om åklagaren har orsakat kostnaden genom fel eller försummelse. När det gäller frågan om rättvis bedömning. HD konstaterar där att mannen dömts för den åtalade gärningen. Att tingsrätten har rubricerat gärningen mildare än vad åklagaren yrkat innebär inte att domen kan anses friande. Det finns därför inte förutsättningar att tillämpa 31 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken. Högsta domstolen finner att kostnaderna för mannens värdering av stöldgodset inte anses ha vållats honom genom fel eller försummelse av åklagaren. Han kan inte tillerkännas ersättning för sin rättegångskostnad heller på någon annan grund. Hans överklagande avslås.
Advokatsamfundet har beslutat att utesluta en advokat ur samfundet. Han har överklagat beslutet och justitiekanslern har överlämnat ärendet till HD. Advokatsamfundet har tidigare tilldelat advokaten en varning. Disciplinnämnden har funnit att advokaten vid två tillfällen under relativt kort tid gjort sig skyldig till allvarliga brott mot god advokatsed i form av handlande i strid med restriktioner som hade meddelats klienterna. Enligt nämnden har kontakterna med en av klienterna framstått som särskilt allvarliga. Nämnden har konstaterat att restriktionsbrott normalt utgör ett mycket grovt åsidosättande av god advokatsed. HD finner att advokaten på ett allvarligt sätt åsidosatt god advokatsed. Överträdelser av det slag som han har gjort sig skyldig till riskerar att undergräva förtroendet för advokatkåren till nackdel för misstänkta och frihetsberövade personer. HD finner omständigheterna synnerligen försvårande och beslutar att advokaten skall uteslutas ur samfundet.
I samband med bodelning uppstod tvist mellan makarna om hur bodelningen skulle göras. Kvinnan överklagade tingsrättens beslut med hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Enligt handlingarna framgår att tingsrätten inte upplyste om att prövningstillstånd krävdes för att hovrätten skulle pröva ett överklagande. På grund av detta, och då innehållet i överklagandet inte indikerade att kvinnan kände till att det krävdes prövningstillstånd, borde hovrätten ha upplyst henne om detta krav och gett henne tillfälle att komplettera överklagandet (jfr NJA 2015 s. 686). Eftersom hovrätten inte har gjort detta bör hovrättens beslut undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt behandling.

Legala Ord™

Här kan du fritt välja att spara flera eller enstaka sökord under den period du själv bestämmer. Det enda du behöver göra är att skriva in de ord du vill bevaka eller spara en sökning, så sköter systemet resten. 
Så fort det bevakade ordet eller uttrycket dyker upp i ett nytt dokument, så skickas en avisering till din e-post med länk till informationen.

Ange en beskrivning :
 

Beställningar

Nedan visas de domar som markerats för beställning.

Markerade domar